Urholkar tekniken vår motionsglädje?

Fysisk aktivitet handlar i grund och botten om att försätta våra kroppar i rörelse. Det är väldigt enkelt att förstå, när vi tittar på ett antal barn som springer och leker på skolgård eller lekplats. Den glädje som infinner sig och energi som sprider sig inom hela gruppen och till varje individ, är dessutom oerhört smittsam – på ett positivt sätt.

Mitt bland dessa barn ser vi ofta vuxna personer stillastående med ett aktivitetsarmband, träningsklocka eller smartphone, som ska ”göra livet lättare för oss att motionera”. Jag själv har valt Garmin som märke och är nu inne på min tredje variant av klocka, Fenix 5s. Älskar den till 100%, men trotts det kan jag periodvis känna en viss uttråkning i min dagliga träning. Samt en liten avund i barnens enkelhet till rörelse.

Skillnaden mellan de lekande barnen och oss stillastående ”vuxna” motionärer är att de inte räknar kalorier eller mäter hur långt, snabbt eller högt de förflyttar sig i sin lek. De vill bara ha kul, och glädje mäts inte (idag) genom pulsklockor och motionsapparater. Glädje i den här meningen, handlar mer om att befinna sig i ett ”rus”, ”flow” eller flöde. En känsla som jag så enkelt kan känna igen mig i, när jag befinner mig mitt i det, och samtidigt saknar så starkt när den inte finns där. Så vad är det då som gör den stora skillnaden?

Dagens teknik är på så många sätt fantastisk, fast jag vill tro på det som Andy Galphin (Fil. Dr. professor i kinesiologi vid Center for Sport Performance vid California State University Fulterton, medförfattare till den nya boken ”Unplugged Evolve from Technology to Upgrade Your Fitness, Performance & Consciousness”), säger; ”Informationen är användbar men vi måst vara medvetna om vad våra kroppar gör och inte lämna över informationen till en teknisk apparat. Vi har helt enkelt tagit avstånd från naturen och till den milda grad att vi knappt läger märke till omvärlden och därmed förvägrar oss de fysiska, mentala och känslomässiga fördelar som regelbundet, ofiltrerat engagemang ger. Vi har slutat lyssna på de inre instinkter som våra kroppar förser oss med och överlämnat beslutsfattandet till en ofta felvisande teknik”.

Det Andy Galphin pekar på är att vi ofta använder oss av informationen som finns i tekniken för att läsa vår framgång, istället för träningstekniken. Vi har successivt börjat tappa vår förmåga att lyssna på våra kroppar och på så sätt stör ut vår fysiologiska förmåga, som blir vilsen och skör.

Jag kan personligen göra en stark koppling till detta, då jag ofta replikar min känsla i min träning, dvs glädjen, ruset och flödet, med direkt information hämtad från senaste passet registrerad i klockan. Återigen – jag älskar min Garmin och jag har valt att inkludera den i mitt liv för att lyfta min träning med koppling till nästkommande prestation, men det innebär även att jag ibland behöver se till min träning som ett barn ser till sin lek, för att inte tappa lusten.

Att bibehålla lusten handlar om att göra det du tycker om. Skapa variation och lekfylldhet i din träning och dagliga motion kan vara ett första steg. Det spelar egentligen inte någon roll VAD du gör utan ATT du gör något. Och när vi gör det vi gillar, så är det lättare att bibehålla glädjen. När vi finner glädjen och skapar oss det rus och flöde som gör att vi hittar känslan, så hjälper det oss att även till andra hälso- och välmåendefördelar.

Så mitt tips till att finna motionsglädjen är att skippa tekniken och utmanad dig i något nytt – variation och lekfylldhet, hjälper oss långt för att nå vårt välbefinnande.

 

//Jancan001, Jannica Wahlund

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s